Nio fortsätter att bygga ut sina batteribytarstationer med hög hastighet. Med tanke på att det fram till juli månad i år har registrerats 105 Niobilar i Sverige är nio batteribytarstationer extremt generöst. Batteribytar-köer lär inte ha inträffat …
Den nya stationen på Gärdet i Stockholm är av generation tre, med 21 stycken batterier i ”batterihotellet”. Enligt Nios uträkningar ska stationen kunna klara av 408 batteribyten per dygn – alla Niobilar i Sverige kan alltså byta batteri fyra gånger. Ett byte ska enligt Nio gå på mindre än fyra minuter, men vid premiären med stort pompa och ståt tog premiärbytet nästan sex minuter.
Att man lagt den fösta Stockholmsstationen vid Gärdet i Frihamnen beror på att elinfrastrukturen är bra och att det fanns tillgänglig mark.
Nästa station som kommer att öppna under september månad ligger vid Arlandastad, vilket förmodligen passar fler långkörare bättre – men för cityboende är säkert den nya batteribytarstationen välkommen eftersom det blir ungefär lika smidigt för de som inte kan ladda hemma att byta batteri som att åka till en bensinmack.
Stationen är förberedd för att kunna ladda tillbaka ström till nätet och på så vis fungera som en lastbalanserare.
De största fördelarna med batteribyten är enligt Nio att bilen kan ha fräscha batterier även när den har många år på nacken, att batterierna laddas långsamt i stationerna, vilket förlänger livslängden, samt att man kommer att kunna ha den senaste batteritekniken även i äldre bilar.
Att det finns plats för 21 batterier i stationen är viktigt, eftersom man inom en inte för lång framtid även har 800-voltsteknik i sina bilar, det behövs alltså olika typer av batterier i stationerna, inte bara olika storlekar.
Totalt sett har Nio byggt över 1 650 batteribytarstationer i världen, varav den absoluta majoriteten finns i Kina. Sedan 2018 har man gjort 26 miljoner byten. I skrivande stund finns det 25 batteribytarstationer i Europa och tio laddstationer.
Utbyggnadstakten i Sverige ska ligga på en i månaden under det kommande året, och målet är att det ska finnas en station i varje stad i Sverige. Efter Arlanda stad följer Malmö.
Fram till årsskiftet är batteribyten gratis, medan kostnaden för nästa år inte är fastställd. Men den ska enligt uppgift inte vara hög” – ungefär i paritet med att ladda. En nackdel är att batteribytarstationerna i dagsläget stänger klockan tio på kvällarna. Men man räknar med att de i en framtid ska kunna vara dygnetruntöppna.
Rekordet: Supersnabbladdning med 500 kW
Det som imponerade mest vid pressvisningen var dock de nya laddstolparna på 500 kW. Tack vare en nykonstruerad vätskefylld laddkabel som sägs vara 50 procent lättare än tidigare versioner ska den vara lätt att hantera och möjliggöra en maximal laddningsström på 660 Ampere.
Snabbladdarna är öppna för alla, men Nioanvändarna får betala ett lägre kW-pris, vilket är dock i skrivande stund ännu inte klart. Bra är att stationerna är försedda med kortläsare, för smidig betalning.
Det riktigt intressanta är givetvis den fantastiska effekten. Varför bygga laddare som kan ge 500 kW om det inte finns bilar som kan ta emot den?
Svaret är givetvis att Nio har en ny generation bilar på gång som verkligen ska kunna snabbladda på en ny nivå. Kan man skjuta in 500 kW i ett batteri hamnar laddtiden förmodligen på en tid som gör att bytesstationen är onödig. Det sägs att 10–80 procent ska gå på 12 minuter för en bil med 800 V och på 20 minuter för en bil med 400 V.
Å andra sidan är kanske tanken att man byter till sig ett superduperbatteri när man ska på långfärd – och håller sig till ett lite mer normalt batteri de dagar man kör runt hemmet och kortpendling?
Det bästa av flera världar – och förnuftigt att inte köra runt med ett jättestort superdyrt batteri när man inte behöver det.
På frågan om Nio kommer med bilar som ska klara av 500 kW snabbladdning nästa år blev svaret:
”Vi får väl se…”