De drygt 2 500 fartkamerorna runt om i landet gör en mätning av hastigheten på varje bil som passerar – de är aldrig helt avstängda. Däremot väljer polisen i Kiruna som styr kamerorna ofta att inte ta bilder.
Fartkamerorna (ATK) kan aktiveras när polisen märker att snitthastigheten på en sträcka är för hög.
Att inte alla fartsyndare dokumenteras på bild beror på begränsade utredningsresurser hos polisens ATK-sektion i Kiruna. Under 2024 vidgades den här flaskhalsen.
– Vi på ATK-sektionen hade större utredningskapacitet 2024 än föregående år. Vi är fler medarbetare. Vilket innebar att vi kunde aktivera kamerorna mer än året innan, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-sektion, till Carup.
Under 2024 bötfälldes 105 000 fortkörare – en ökning med 33 procent från föregående år. Under 2025 kommer ATK-sektionen ha samma resurser som 2024 och antalet bötfällda beräknas ligga på samma nivå.
I genomsnitt lyckas polisen identifiera 80 procent av fortkörarna så att de kan bötfällas.
Läs även: 43 % fler fartkameror 2025 – skarpare kameror fångar fler